Behöver du en offert eller rådgivning?

Kontakta en av våra erfarna ingenjörer

Call TC
TC Measurement & Control AB

Temperaturskalor

Vad är temperatur?

Att förstå hur temperatur definieras är en viktig grund för termoelement- och resistanstermometri. Även om begreppet kan verka enkelt är temperatur en av de mer komplexa fysikaliska storheterna att definiera och mäta exakt.

Inom mätteknik krävs ett referenssystem för enheter för att möjliggöra noggranna jämförelser. Temperatur är en av de sju grundstorheter som definieras av det internationella måttenhetssystemet (SI). Till skillnad från andra grundstorheter, till exempel längd och massa, kan temperatur dock inte mätas direkt. Den måste härledas från andra mätbara Fysiska egenskaper, till exempel resistans, tryck eller spänning.

Standardenheten för temperatur är kelvin (K), definierad som 1/273,16 av den termodynamiska temperaturen vid vattnets trippelpunkt – det unika tillstånd där vatten samtidigt förekommer i fast fas, vätskefas och ångfas. Detta motsvarar 0,01 °C på Celsiusskalan. Celsius- och Kelvinskalorna har identiska intervall; den enda skillnaden är utgångspunkten, där 0 K motsvarar −273,15 °C.

Traditionellt har ispunkten (0 °C) och ångpunkten (100 °C) använts som praktiska referenstemperaturer. Vid precisionsmätning kan dessa referenspunkter dock variera något på grund av faktorer som atmosfärstryck och luftmättnad. Vattnets trippelpunkt definieras till exempel utan närvaro av luft, medan ispunkten avser luftmättat vatten vid standardtryck.

Modern forskning har introducerat alternativa fixpunkter, till exempel galliums trippelpunkt (cirka 30 °C), som kan ge bättre reproducerbarhet under laboratorieförhållanden. Denna utveckling bidrar till att förbättra noggrannheten och tillförlitligheten vid temperaturmätning.

Den internationella temperaturskalan från 1990 (ITS-90)

Utvecklingen av internationella temperaturskalor har haft en avgörande betydelse för modern termometri. Den första standarden som fick bred användning, ITS-27, infördes 1927 och gav ett ramverk för konsekvent temperaturmätning med fixpunkter och kalibrerade givare. Den omfattade området från −200 °C (strax under syrets kokpunkt) till 1 065 °C (guldets fryspunkt), där platinaresistanstermometrar (PRT:er) användes upp till 445 °C och Pt-10%Rh vs Pt-termoelement (typ S) specificerades för högre temperaturer.

År 1968 ersattes den av IPTS-68, som införde förbättrade interpolationsformler och ett bredare temperaturområde. Utmaningar kvarstod dock, särskilt i området 630–961 °C, där termoelement gav upphov till interpolationsfel och diskontinuiteter.

Den 1 januari 1990 antogs den internationella temperaturskalan från 1990 (ITS-90), vilket innebar ett betydande steg framåt i noggrannhet och användbarhet. Viktiga förbättringar var bland annat:

  • Utökning av platinaresistanstermometri till 961,78 °C (silvers fryspunkt), vilket eliminerade behovet av termoelement i detta område
  • Utfasning av termoelement (t.ex. typ S) som definierande instrument på grund av begränsad reproducerbarhet (±0,2 °C), med ersättning av mer precisa PRT:er
  • Borttagning av föråldrade fixpunkter, inklusive kokpunkterna för neon, syre och vatten
  • Utökning av temperaturområdet ned till 0,65 K med ångtryckstermometri
  • Noggrannare interpolationsekvationer för bättre precision mellan fixpunkter
  • Införande av delområden, vilket gjorde det möjligt att kalibrera PRT:er över begränsade intervall och minska exponeringen för extrema temperaturer

ITS-90 delar in temperaturskalan i fem överlappande intervall, vart och ett med sin egen mätteknik:

  • 0,65 K till 5 K med heliumets ångtryck
  • 3 K till 24,5561 K via gastermometri vid konstant volym
  • 13,8033 K till 273,16 K med kvottermometri med trippelpunkter
  • 0 °C till 961,78 °C med kalibrerade platinaresistanstermometrar
  • Över 961,78 °C med strålningstermometri baserad på Plancks lag

Även om termoelement av typ S, R och B inte längre ingår i den definierande skalan, används de fortfarande som sekundärnormaler och för praktiska temperaturmätningar inom industrin.

ITS-90 är inte en perfekt representation av termodynamisk temperatur, men är den noggrannaste och stabilaste skala som hittills införts och utgör grunden för temperaturkalibrering och spårbarhet världen över.

ITS-90:s fixpunkter

Jämviktstillstånd t90 / K t90 / °C
Vätets trippelpunkt 13,8033 −259,3467
Vätets kokpunkt vid trycket 33321,3 Pa 17,035 −256,115
Vätets kokpunkt vid trycket 101292 Pa 20,27 −252,88
Trippelpunkt för neon 24,5561 −248,5939
Trippelpunkt för syre 54,3584 −218,7916
Trippelpunkt för argon 83,8058 −189,3442
Kvicksilvers trippelpunkt 234,3156 −38,8344
Vattnets trippelpunkt 273,16 0,01
Galliums smältpunkt 302,9146 29,7646
Stelningspunkt för indium 429,7485 156,5985
Stelningspunkt för tenn 505,078 231,928
Stelningspunkt för zink 692,677 419,527
Stelningspunkt för aluminium 933,473 660,323
Silvers fryspunkt 1234,93 961,78
Gulds fryspunkt 1337,33 1064,18
Koppars fryspunkt 1357,77 1084,62
Fixpunkterna som antagits i ITS-90

Sammanfattning

  • Temperatur kan inte mätas direkt utan måste härledas från relaterade Fysiska egenskaper.
  • Kelvin är SI-enheten för temperatur, definierad utifrån vattnets trippelpunkt.
  • ITS-90-skalan är en internationellt vedertagen och mycket noggrann metod för temperaturmätning över ett brett område.
  • Resistanstermometri har i stor utsträckning ersatt termoelement i högprecisionsapplikationer tack vare bättre reproducerbarhet.

Obs: Informationen i denna guide tillhandahålls endast för allmän information och utbildningsändamål. Även om vi strävar efter korrekthet tillhandahålls alla data, exempel och rekommendationer i befintligt skick utan någon form av garanti. Standarder, specifikationer och bästa praxis kan ändras över tid, så kontrollera alltid aktuella krav före användning.

Behöver du hjälp eller har du en fråga? Vi hjälper gärna till – kontakta oss gärna.

Mer att läsa

Vad är ett termoelement och hur fungerar det?
Läs om termoelementens funktionsprinciper och hur de genererar EMK.

Vad är en PRT?
Läs om hur PRT-givare (RTD / Pt100) fungerar och vanliga utföranden.

Kalibrering av termoelement
Läs om olika metoder för att kalibrera ett termoelement.

Nästa: Termoelement – grunderna →